Identifiering av problemområde och val av fall för undersökning

Eftersom jag studerar digital design med målet att kunna arbeta som UX-designer eller interaktionsdesigner visste jag tidigt att jag vill undersöka användarupplevelser i någon form i mitt examensarbete.

Jag arbetar med examensarbetet tillsammans med Marita Hedström och vi har tillsammans även en sida som heter Användarupplevlse

Digitalisering

För att ringa in ett problemområde kopplat till användarupplevelser började vi tidigt vårt arbete med att läsa tidigare forskningslitteratur. Idag har “digitalisering” blivit något av ett buzzword och alla verksamheter ska digitalisera. Detta kändes som en intressant ingång och koppling till användarupplevelse eftersom många genomför digitalisering med avsikt att effektivisera sin verksamhet. Intressant fundering kopplat till det är om man uppnår den effektiviseringseffekt som man önskar om man inte beaktar aspekter som användarupplevelse och användbarhet. Det finns många digitala satsningar som genomförts utan samverkan med slutanvändarna. Ofta ser man då att de nya digitala verktygen inte kan användas som man önskar, det skapar frustration samtidigt som användare behöver lägga ner tid på att förstå hur de ska göra.

Involvera användare

Vi har under våra studier kommit i kontakt med ett stort antal designmetoder med syfte att just involvera användare. Ofta handlar det om etnografiska metoder som observationer, användartester och liknande, men även att tillsammans arbeta med design av nya digitala artefakter genom workshops där man tillämpar t ex brainstomring, business origami och så vidare. Det finns många typer av analys metoder som kräver att användarna involveras. Att samarbeta med slutanvändarna genom design- men även utvecklingsfasen syftar till att de digitala artefakterna sedan används och fyller det behov de är avsedda för.

Användarupplevelse

Upplevelser är en blandning av motivation, känslor, händelser, yttre påverkan och så vidare. Den digitala artefakt man designar är i sig inte en upplevelse. Men med kunskap om användarnas olika behov, önskemål, känslor i den situation man designar för kan den digitala artefakten bidra till att skapa önskad användarupplevelse.

AI (Artificiel intelligens)

Idag är AI en teknik som är starkt på frammarsch. Tekniken ger nya möjligheter som till exempel smidigare flöden vid tidsbokningar, det kan bistå vid bedömningar, vid frågor i chattar och så vidare.

När vi undersökte tidigare forskning saknade vi kopplingen mellan AI och användarupplevelser, där såg vi en stor möjlighet. AI kan ju utvecklas och vara sk “user-adaptive” vilket innebär att AI lär sig och anpassar sig efter användarna. Hittills har en stor del av de system som utvecklats med AI främst utvecklats med avseende på tekniken, dvs ingående algoritmer och så vidare. Dock har man sett att det är svårt för att användare att komma igång med användningen om man inte har beaktat användarhet och nytta med systemen.

Det vi var nyfikna på var hur man kan använda AI för att skapa önskade upplevelser inom känsliga verksamheter som vården. Vi hade en kontakt inom en BUP-enhet som berättade att de önskade öka tillgängligheten för sina sjuksköterskor genom att bygga en AI funktion. Här såg vi ett fall som vi kunde undersöka med avseende dels på AI men även på användarupplevelser. Många av de som ringer till BUP känner oro, rädsla, lite sorg osv. De har ett stort behov av att uppleva ett bra bemötande, stöd och hjälp samt trygghet.