Design thinking -ett sätt att angripa komplexa problem
Design thinking är ett begrepp som du säkert har hört eller läst någonstans. Men du kanske inte är helt insatt i vad det innebär eller vilken nytta din verksamhet kan ha av att tillämpa det.
Vad är det som gör att människor använder en ny produkt eller tjänst? Är det att den består av den senaste tekniken? Kanske att den är snyggt förpackad? Detta är ofta aspekter som kan påverka, men oftast handlar det om att produkten eller tjänsten löser ett problem eller uppfyller ett behov.
I mitt tidigare inlägg om innovation förklarade jag definitionen innovation. Detta vill jag ge lite bakgrund, man kan säga, lite förenklat, att en innovation är: “något förändrat eller helt nytt som används“. Alltså saknas en aspekt ovan, inte bara snygg och ny teknik, produkten eller tjänsten behöver även vara användbar och önskvärd. Det vill säga att den fyller ett eller flera behov.
Vad är design thinking?
Enligt Tim Brown handlar det om att: kombinera människors behov med vad som är tekniskt möjligt och ekonomisk lönsamt. I videon ger han även exempel på lösningar till låg kostnad, men som ger stor nytta.
Design thinking är en modell eller metod för att lösa komplexa problem på ett användarcentrerat sätt. Grunden finns i Human centered design som är ett sätt att arbeta utifrån användarnas behov. Detta innebär att utgångspunkten alltid är användarna, kunderna (målgruppen). Det innebär för målgruppen att de är deltagande och medskapande snarare än “bara en passiv konsument”.
Modellen kan vid första anblick se linjär ut, vilket den inte är. Utan det handlar om främst ett iterativt förhållningssätt. Syftet är med andra ord inte att bara gå igenom alla steg och sedan vara färdig. Man skapar, testar, gör om testar och så vidare. Dock är den först rutan väldigt viktig. Att lära känna och verkligen försöka förstå målgruppen och deras behov. Här finns nyckeln till både innovationer, produktutveckling och design.
Lär känna målgruppen – Empathise
Lär känna och förstå användarna/målgruppen och de utmaningar som behöver lösas. Här handlar det främst om att använda empati för att du ska kunna sätta dig in i utmaningar, i olika situationer för olika personer. Lämpliga metoder i den här fasen är observation, intervju, etnografiska studier.
Definiera huvudproblemet – Define
Här dokumenterar och analyserar man den data som tidigare har samlats in. Med utgångspunkt i denna data definierar och prioriterar man vilken utmaning som ska lösas. Välj bara en utmaning/ett probelm i taget. Detta är viktigt för att ni ska kunna hålla fokus och hitta många bra lösningar. Metoder som kan användas är t ex: personas, user stories, user journey maps.
Idégenerering för att hitta lösningar – Ideate
Generera idéer för hur utmaningen kan lösas. Det handlar här om att inget är rätt eller fel. Bra metoder är ni kan använda är brainstoming eller mindmapping. Senare smalnar ni ner antalet idéer.
Skapa prototyper – Prototype
För att ni ska kunna test om idéerna löser utmaningen behöver ni visualisera dem. Det gör ni genom att skapa enklar prototyper. Dessa kan göras på papper, digitalt, i lego eller som scenarior osv. Det handlar om att hitta bästa möjliga lösning för den utmaning ni har.
Testa idéerna – Test
Testa lösningen för att se om den fungerar och om den är en bra lösning. Eftersom design thinking är en itterativ process så behöver man ofta gå tillbaka för att göra om delar eller hela lösningen.
Nytta för din verksamhet
Några exempel på nytta som design thinking kan tillföra din verksamhet är:
- användbara produkter och tjänster anpassade till målgruppen
- hemsidor och applikationer som används
- kunder som återkommer
- ökad konvertering tack vare fokus på användarna (kunderna)
- utveckling av verksamheten
- mer träffsäkra lösningar på problem
Sammanfattning design thinking
Detta är en designmetodik med lösningsfokus. Jag kan säga att det handlar mycket om att involvera målgruppen och att de blir medskapare istället för “bara” konsumenter. Det finns en fördel för dig att tillämpa design thinking för många typer av komplexa problem som inte har en tydlig lösning. Här är fokus i processen som jag nämt flera gånger: användarna/målgruppen. Detta är så lätt att missa. Ofta börjar man med att komma upp med lösningar. Men det är svårt att hitta en bra lösning när man inte vet vilket problem det handlar om. I testfasen är det sedan inte ovanligt att man får nya insikter om användarnas beteende och behöver justera sina idéer och kanske hitta helt nya lösningar.
