användarupplevelse

10 posts

Lära känna dina användare och skapa förtroende

Varför ska du lära känna dina användare?

Att lära känna dina användare är en viktig grund för en användbar hemsida eller app. Användbar och som dessutom genererar interaktioner och i förlängningen nya kunder. Det är viktigt att du hjälper dina besökare hitta det de söker. När man besöker en hemsida undrar man som användare ofta saker som:

  • Vad erbjuds här?
  • Kan jag få hjälp med detta?
  • Hur ska beställer jag?
  • Vem kan jag fråga om hjälp?
lära känna dina användare

Förstå dina användare

Om du förstår vad dina användare behöver och varför de behöver det så blir det lättare att erbjuda just det.

  • Undersök dina användare/tänkta kunders behov
  • Om du visar att du sätter dina användare/kunder i centrum skapar du förutsättningar för bra relationer. Vilket är grunden i varje verksamhet.

Skapa förtroende genom att visa på din hemsida att du förstår dina användare. Erbjud tjänster och produkter som hjälper din målgrupp med sina utmaningar.

Det viktigaste är att visa genom handling och i kommunikation att du bryr dig och lyssnar. Både i digitala kanaler och i verkliga livet.

Grunden till att lära känna dina användare, förstå dem och skapa förtroende ligger i att göra en användarundersökningar. På det viset skaffar du kunskap om dina användare och bygger förståelse för deras utmaningar.

När du förstår dina användares utmaningar visar du detta tydligt i ditt budskap och i dina erbjudanden.

Var öppen och ärlig

  • I alla relationer är det viktigt att vara öppen och ärlig mot varann. Det gäller även inom företagande.
  • Var ärlig med att du inte har alla svar direkt och att det är en resa ni behöver göra tillsammans. Ingen vet allt om sina kunder på en gång.
  • Förmedla och diskutera utmaningar som uppstår. Ta hjälpa av dina användare/kunder, det är oftast enklare att lösa saker gemensamt.

Sammanfattning

Att lära känna dina användare och blivande kunder är grunden i din verksamhet. Oavsett om det handlar om att bygga en hemsida, app eller skapa och paketera erbjudanden.

Slutligen några tips för design av en hemsida som hjälper dig etablera relationer med potentiella kunder:

  • Undersök och inhämta kunskap om användarnas utmaningar
  • Skapa förtroende genom att visa att du förstår utmaningarna dina användare har
  • Var ärlig och öppen

Behöver du hjälp?

  • Vill du ha digitala lösningar som gör nytta i ditt företag?
  • Har du fått ansvar för att digitalisera er verksamhet?
  • Ska du starta upp ett företag och vill ha en digital strategi?
  • Vill du att fler kunder köper via dina erbjudanden online?

Kika på mina tjänster eller kontakta mig via epost direkt på linda.akerlund@kerlundesign.se.

Facebooktwitterredditpinterestlinkedinmail

Grafisk design till din blogg eller Instagram

Grafisk design behöver inte vara svårt om man använder smarta verktyg och genvägar. Sedan finns det såklart en djupare kunskap som professionella grafiker har, som man också behöver vid mer omfattande designjobb.

I mitt jobb som digital designer är min styrka inte det grafiska främst, även om jag jobbar med det också. Jag arbetar dock främst mest med användare, behov och interaktion.

I min marknadsföring och på min hemsida har jag såklart även stor nytta av visuellt tilltalande bilder. Syftet är att skapa en känsla som förstärker det jag gör och den jag är.

För att kunna skapa den mängd bilder jag behöver till blogg, hemsida, Instagram och Facebook använder jag ett verktyg som heter Canva. För ca 120 kronor per månad har jag tillgång till stora mängder färdiga mallar, foton, illustrationer med mer. Jag kan även lägga in mina varumärkesfärger som jag ju vill använda ofta. Dessa färger kan jag enkelt applicera i mina designer för att skapa igenkänning i mitt varumärke. Det är också möjligt att spara typsnitt som man använder ofta.

Fördelen med Canva är också att det finns stor frihet att modifiera sina designer om man vill. Ibland vill i alla fall inte jag vara helt låst i den mall jag valt.

bild med text grafisk design

Du kan testa Canva gratis i 30 dagar vilket ger möjlighet att verkligen använda det och undersöka om det är något för dig. Jag använder tjänsten i stort sett dagligen och har stor nytta av det, men så behöver ju inte vara fallet för dig.

Enkelt gränssnitt för grafisk design

En fördel som jag ser med att skapa min grafiska design i Canva är användargränssnittet är relativt lätt att komma in i. Sedan beror det lite på vad du är van vid att arbeta med för program och liknande tidigare. Men generellt känns helheten intuitiv. Den bygger på att man:

  • söker ett format man önskar (välj t ex IG-post)
  • väljer vilken mall man vill använda för formatet
  • byter foton, typsnitt och färger så att det passar det egna varumärket
  • laddar ner eller publicerar direkt

Vill du anpassa din design till en annan digital kanal kan man enkelt byta storlek och göra mindre justeringar. Nu har man samma bild att publicera t ex på bloggen, Instagram och Facebook.

Sedan kan du använda din design på hemsidan, på Instagram, Facebook, Pinterest och så vidare. Det erbjuds väldigt många foton och illustrationer att användas gratis så snart du har en prenumeration du betalar för. Men även då finns det ett antal bilder som kostar extra, men dessa använder jag i stort sett inte alls.

Om du vill testa Canva gratis under 30 dagar, klickar du på bilden nedan och registrerar dig. Sedan är det bara att börja skapa.

Facebooktwitterredditpinterestlinkedinmail

User research -undersök målgruppens behov

User research eller undersökning av målgruppens behov handlar konkret det om att lära känna målgruppen. Med andra ord att skapa förståelse för deras önskemål, utmaningar och situation de befinner sig i.

Nedan beskriver jag ett exempel från mitt projekt Potter Fic.

Syfte

Syfte med undersökning och analys är att förstå målgruppen och deras behov, att skapa förutsättningar för att generera idéer för designkoncept och även kunna börja bena ut information och funktioner som behövs för att kunna möta målgruppens behov.

Att lära känna användarna och förstå dem var utgångspunkt för projektet och la grund för fortsatt designarbete.

Intervju

För att skapa förståelse för användarna genomförde jag intervjuer baserad på intresset för Harry Potter som så kallade Potter heads huvudsakligen ägnar sig åt.

Frågor och svar: Vad ser du att gör dig till ett Potter head?

  • Läst alla böcker
  • Sett alla filmer
  • Besökt Potter muséet
  • Medlem i Pottermore
  • Del av fandom

Vad gör du för aktiviteter relaterat till Harry Potter?

  • Skriver Fan Fiction
  • Läser böckerna
  • Diskuterar böckerna med kompisar som är Potter fans
  • Skriver på bloggar, i olika communities

Vad saknar du i de appar/webbsidor som finns idag?

  • Det finns inga bra appar idag!
  • Jag skulle vilja diskutera böckerna med andra
  • Skapa fan fiction, som kan delas med andra och kommenteras och gillas
  • Spel liknande Pokemon GO
  • Lägga upp foton, bilder liknande Instagram fast för HP

Literature review

För ytterligare förståelse för fenomenet Potter heads/Potter Fandom, gjorde jag en Literature Review, dvs jag gick igenom vad som undersökts tidigare. Bland annat hittade jag en kvantitativ undersökning av Potter Fandom där 235 Potter Fans fick ett antal frågor att svara på (Tsay-Vogel M,Sanders S. M, 2015). Sammanfattningsvis fann man att själva deltagande inom Potter fandom skapade ett ännu större intresse för Harry Potter. Vidare gav ett större intresse större sannolikhet att man sökte upp likasinnade. Men även har det visat sig att fandom handlar om mycket mer än att bara “konsumera” media. Medlemmarna inom Potter fandom motiveras av och söker underhållning och aktiviteter kopplade till Harry Potter.

Potter Fandom utgör ett starkt Community, dvs att:

  • det krävs tillit att alla har samma mål och att det är möjligt att samverka
  • att man hittar stöd för de aktiviteter man vill göra
  • att man har gemensamma erfarenheter inom området och att dessa binder “medlemmarna” samman
  • livsstilsaspekter, gemensamt intresse
  • att man utbyter “tjänster”, “saker” inom communityn
  • upprätthållande av accepterade sociala beteenden
  • en historia inom communityn som bidrar till den sociala identiteten
  • landmärken inom communityn som grundläggande principer, förväntningar på hur sociala interaktioner sker osv.

Secondary research

För att ytterligare skapa en bild av målgruppen och deras aktiviteter, samt undersöka befintliga tjänster har jag genomfört en secondary research. Detta innebär att jag bland befintliga tjänster, bloggar och hemsidor inom Potter Fandom. Bland annat dessa:

Potter fandom, diskussioner och berättelser:
http://harrypotterfandomlife.tumblr.com/

Pottermore: samling av allt som har med HP att göra, Rowling finns med där och man säljer prylar kopplade till HP. Här kan man som medlem bli med i ett elevhem och “få” en egen trollstav.
https://www.pottermore.com/

Books and wands, by nerds for nerds med bloggar, diskussioner med mera:
http://www.booksandwands.com/

Ett urval av appar som fanns redan:

  • Harry Potter: Spells, spel där man kan duellera via bluetooth/WIFI, använda trollformler
  • Scene It? Harry Potter HD, quizar där man testar sina kunskaper om HP
  • LEGO Harry Potter: Years 1-4, spel med filmsekvenser

Det visade sig även finnas ett antal tjänster och samlingssidor för Potter heads. De jag nämnt här är några av de större.

Facebooktwitterredditpinterestlinkedinmail

Innovation: del 3 av begreppsskolan

Innovation -vad är det?

“Vad är innovation?” är en vanlig fråga jag får när jag använder begreppet innovation. Både privat och i jobbet. När det inträffar vänder jag ofta frågan tillbaka till avsändaren och säger “vad är innovation för dig?”

innovation -hand som sträcker sig mot himlen

Definitition

Självklart finns det svar att hitta inom forskning och det finns även en ISO standard för innovationsledning där man definierar begreppet så här:

“A new or changed entity, realizing or redestributing value”

Med andra ord handlar det, enligt min tolkning om: en vara, tjänst, process eller ett beteende som är nytt på något sätt eller kraftigt förändrat. Men det bidrar även till en omfördelning av värden. Antingen helt nya värden där det tidigare inte funnits värden eller så ersätts gamla värden med nya.

För att en idé ska bli en innovation behöver den realiseras OCH användas (tolkning av Teresa Amabile).

Varför innovation?

I grunden behöver ni utgå från och identifiera er verksamhets behov, vad är målet och nyttan med innovationsarbete? Exempel på skäl som kan finnas:

  • Det kan vara att förbättra befintliga produkter och tjänster.
  • Ni kanske har behov av förändrade processer eller beteenden.
  • Det kan handla om överlevnad och att försöka hitta nya sätt att fylla kunders och intressenters behov.
  • Eller så har ni behov av att etablera er på helt nya marknader.

Er verksamhets strategiska riktning och vision är det som visar vägen. Innovationsarbete kräver sitt av både ledning och kultur i ett företag. Detta innebär att ni står inför en förändringsresa och syftet med innovationsarbetet speciellt viktigt för kommunikation och förankring. Syfte och mål ger också en riktning för vilken typ av innovation just ni bör arbeta med. Inkrementell innovation sker i små steg och handlar oftast om förbättringar. Så kallad radikal innovation är snabb och mer omfattande. Disruptiv innovation öppnar ofta för helt nya marknader och vänder upp och ner på gamla strukturer. Ett exempel är Swisch.

Sammanfattning: Organisation och människor

Som nästan alltid handlar det inte så mycket om själva metoden, begreppet eller verktygen. Det handlar om behov, människor, organisationer. För att ni ska kunna få effekt av att arbeta mer innovativt behöver ni börja med att fundera på syfte och mål, vilka är behoven?

I nästa del av begreppsskolan ska vi kika närmare på begreppet design thinking. Detta är ett lite mer konkret begrepp som underlättar lösning av utmaningar och kan vara till stor nytta för er om ni vill arbeta med exempelvis innovationer.

Facebooktwitterredditpinterestlinkedinmail

Del 2 begreppsskolan: digitalisering

Andra delen av begreppsskolan: digitalisering

Välkomna till andra delen av begreppsskolan: digitalisering!

Ordet används i många sammanhang idag. Samtidigt är det många som undrar vad digitalisering innebär.

I det här inlägget kommer jag att försöka förklara begreppet och ge en uppfattning om vilken nytta det kan bidra med för din verksamhet.

Digitalisering -betydelse

Digitalisering är en process där man ersätter något manuellt eller analogt med en digital motsvarighet.

Exempel:

  • E-post istället för brev
  • Videomöten istället för fysiska möten
  • Budget i Excel istället för på papper
  • Bokning av resa i en app eller på en hemsida istället för på en resebyrå
  • Digitala arkiv
  • Boka läkartid online

Digitalisering är medlet

Det som jag ofta upplever att blir tokigt är att man pratar om digitalisering som något stort, främmande eller som det slutliga målet. Idag finns det enorma möjligheter att utveckla sin verksamhet med hjälp av digitala hjälpmedel. Utvecklingen går snabbt och många anser att man måste haka på för att hänga med. Videon förklarar lite mer om vilken stor förändring digitaliseringen kan bidra till.

Digitalisering är ett medel för att till exempel snabbare nå personer. Eller för att slippa göra vissa uppgifter manuellt och kunna fokusera på annat. Det som är viktigt för din verksamhet är att ni verkligen tar reda på hur digitalisering kan skapa nytta. Många företag idag bestämmer sig för att digitaliseringen i sig är det långsiktiga målet. Men man vet ofta inte vad, hur eller kanske inte ens varför.

Läs gärna mer här om ett exempel från skolans värld där digitaliseringen kanske inte gick som man tänkt.

Min erfarenhet visar att det ofta kan bli fel om digitala hjälpmedel eller resurser inte stödjer faktiska arbetsuppgifter eller behov. Det man då gjort skapar inte önskad nytta och kostnaderna kan bli stora i slutänden.

Sammanfattning begreppsskolan: digitalisering

Digitalisering är en process där man ersätter eller kompletterar exempelvis någon manuell arbetsuppgift med en digital motsvarighet.

För att lyckas med digitalisering behöver man kartlägga nuvarande verksamhets processer, arbetsuppgifter, kundkontakter med mera. Detta för att kunna identifiera den största nyttan med en digitalisering.

Facebooktwitterredditpinterestlinkedinmail

Vad i er verksamhet finns det behov att digitalisera?

Behov att digitalisera -men vad?

Ni har kommit fram till att det finns behov att digitalisera i er verksamhet, men vad?

I mitt förra inlägg berättade jag om behovet av mål och syfte med  digitalisering, dvs varför ni vill göra det.

Jag skrev där om den första av följande frågeställningar:

  • Varför ska vi digitalisera hela eller delar av verksamheten? Sätt mål och beskriv ett önskat läge.
  • I vilka flöden och processer behöver vi digitala verktyg?
  • Ser vi behov av nya tjänster och produkter?

I det här inlägget tänkte jag gå in lite mer på hur ni kan ta reda på vad som ska digitaliseras. Och allt börjar med era mål med digitaliseringen.

behov att digitalisera

Från mål till aktiviteter

Ni har kanske mål som handlar om att effektivisera vissa processer. Eller mål att på ett eller annat sätt spara tid. Kanske vill ni få bort vissa rutinuppgifter eller kontrollmoment i er verksamhet.

När ni har koll på era mål kan ni bryta ner dem i mindre delar, kanske först till delmål och sedan till aktiviteter. Och aktiviteterna kan vara att digitalisera delar av era arbetsprocesser. Det gäller att ta reda på vilka delar.

För att exempelvis kunna effektivisera en arbetsprocess, behöver ni kartlägga processen som den ser ut i nuläget. Dokumentera hela den aktuella processen om ni inte redan har gjort det. För att enklare hitta saker som är repetitiva, krångliga eller svåra osv är det bra att genomföra observation när processen genomförs. Det som är bra med att genomföra observation är att det är lättare att hitta det man söker. Om man frågar någon vad som upplevs krångligt eller svårt blir svaret troligen inte det som verkligen är problemet. Att observera när någon utför arbetsuppgifter ger bra insikter om problematik som finns.

Ett bra sätt att dokumentera observationen är genom att göra en sk User Journey map (läs mer här). Notera vad som görs, om något hjälpmedel används, hur användaren känner sig (upplevelsen) samt förbättringsförslag.

Det är inte alla delar i en arbetsprocess som bör digitaliseras. I ett projekt som jag deltog i kom vi fram till att personlig, muntlig kontakt med patienter var väldigt viktig. Både patienter och ansvariga medarbetare upplevde detta. Innan vi genomförde observation och intervjuer var det just denna del man ville digitalisera med AI. Man ville slippa telefonsamtalen för att spara tid.

Sammanfattning

När ni vet varför ni ska digitalisera är det dags att ta reda på vad som ska digitaliseras. I exemplet ovan var målet att hinna ta emot fler kunder. Men svaret på vad som skulle digitaliseras blev inte att ersätta personliga samtal med AI.

I projektet kom vi fram till var i flödet det fanns behov att digitalisera och vad. Vi upptäckte flera manuella arbetsuppgifter som tog lång tid att genomföra. Det var möjligt att skapa bra digitala lösningar för dessa. Medarbetarna sparade tid och kunde besvara fler samtal. De fick på det viset mer tid för patienterna, vilket bidrog till en positiv upplevelse.

positiv upplevelse

Facebooktwitterredditpinterestlinkedinmail

Digitalisering är medlet -inte ändamålet

Digitalisering sker i alla verksamheter

Digitalisering i skolan, i vården, inom industrin… Låter det bekant? Det fattas politiska beslut om att digitalisera i ett stort antal offentliga verksamheter. Samtidigt vill de privata verksamheterna såklart också vara i framkant och “hänga med”.

Ett exempel från skolans digitalisering

År 2014 hade i stort sett alla skolor i Sverige pågående eller införda -en dator per elev (Tallvid, M., 2015. 1:1 I KLASSRUMMET – analyser av en pedagogisk praktik i förändring, Göteborg: Göteborgs Universitet.). Den omfattande digitaliseringen skapade en ny kontext både för elever och lärare. En kontext där de kan arbeta, lära och mötas. Att införa och använda digitala verktyg i skolan var och är nödvändigt, många framtida yrken som barnen kommer att arbeta i kommer att kräva digital kompetens.

Problemet som uppstod i många skolor och även i andra verksamheter var att ett flertal lärare inte visste hur de skulle tillämpa datorerna i utbildningen. Många traditionella läroböcker försvann och det uppstod en brist på digitalt material och struktur för lärresurser. Det fanns digitalt material, övningar, appar med mera. Men det saknades struktur och kontroll på vad som var kvalitetsmässigt bra läromedel. Många lärare började producera sitt eget material, vilket blev enormt tidskrävande och stjäl tid från undervisningen (Grönlund, Å., 2014. Att förändra skolan med teknik -bortom “en dator per elev”, Stockholm: Örebro Universitet.)

Det visade sig också att lärare uppskattar de traditionella läromdlen som bland annat utgör ett stöd för planering och genomförande av undervisning.

Varför blev det så här?

Man identifierade att man inom skolan blev mer styrd av IT-avdelningens krav än av skolans egna. IT-avdelningen i sin tur hade krav på sig att ha så få verktyg som möjligt att underhålla. Vidare saknades det strategi från kommunernas sida, vilket även bidrog till att skolan inte prioriterades vid kravställande, upphandling, drift och support. (Grönlund, Å., 2014. Att förändra skolan med teknik -bortom “en dator per elev”, Stockholm: Örebro Universitet.)

Dels tänker jag att problematiken och de utmaningar som uppstått i skolorna har sin grund i att man inte utgick från verksamhetens behov när man beslutade om digitaliseringen. Skolan är bara ett exempel, men det som hände och händer där sker dagligen i många verksamheter. Man har bråttom och vill ” vara med”. Många företag ser det som ren överlevnad att digitalisera. Vilket det absolut kan vara men för att få ut nytta och skapa värde behöver man börja i rätt ände.

Börja med verksamhetens behov

Man kan ställa sig frågan vad som hänt i skolan om man börjat med att undersöka verksamhetens behov. Hur såg användarna (dvs lärarnas och elevernas) kontext ut. Vad gjorde de för aktiviteter varje dag? Var fanns utmaningarna?

Man skulle kunnat ställa frågor som:

  • Vad är komplext att förklara?
  • Var saknas det idag bra och pedagogiska läromedel?
  • Finns det bra forum att mötas digitalt? Finns behovet?
  • Vilka uppgifter är administrativt tunga för lärarna?
  • Finns det ett nationellt utbyte av kompetens mellan lärare och hur fungerar det?
  • Vilka uppgifter finns det behov av att lärare hinner mer av?

Och så vidare. Det viktiga är att involvera målgruppen. Men även att utgå från deras verklighet och att undersöka den kontext där den digitala tekniken ska användas så att den fungerar där. Här skulle man kunna fokusera exempelvis på att frigöra tid för lärare och elever. Mer tid för stöd och samtal, medan andra uppgifter som att rätta prov kanske skulle kunna ske mer automatisk med hjälp av digital teknik.

Sammanfattning

Det finns enorma möjligheter med digitalisering. Jag tänker att vi borde se det mer som en hjälp för oss att både effektivisera men även att prioritera. Med utgångspunkt i verksamheterna ser jag att det finns många aktiviteter som kanske inte borde digitaliseras. Men vilka aktiviteter detta är behöver man undersöka i respektive verksamhet. Börja därför i verksamheten, med användarna, aktiviter, kontexten och den teknik som används. Det finns inte ett facit som kan appliceras på alla. För att skapa positiva användarupplevelser och digitala miljöer där vi trivs behöver digitaliseringen vara medlet inte målet!

 

digitalisering är medlet -inte målet

Facebooktwitterredditpinterestlinkedinmail

Digitalisera med användaren i fokus

användaren i fokus

Bildkälla: Canva.com

Varför behöver man ha användaren i fokus?

I dagens digitala värld går allt fort, är det lättare än man tror att missa användarna, dvs de människor som berörs av digitalisering.
Det är roligt med ny teknik och lätt att ha stort teknikfokus. I slutänden är det ändå så att det alltid finns en eller flera användare. Visst vore det rimligt att de lyfts i fokus?
Med användarfokus får du i större utsträckning digitala miljöer och verktyg som accepteras och används. Digitalisering ska inte göras för digitaliseringens skull utan för att skapa nytta, förenkla samt stödja användare och verksamheter.

Allt börjar med människor

Det är där allt börjar med människor som ska använda de digitala verktygen, med verksamheter och situationer, med arbetsuppgifter samt tillgänglig teknik. Innan ni digitaliserar, se till att inkludera och undersök alla parametrar. Ta reda på och specificera erat varför och den tänkta nyttan. Den vanligaste orsaken till att IT-projekt ses som misslyckade är brist på användaracceptans vid leveransen. Det känns ju inte speciellt roligt när en stor investering inte blir lyckad och när den inte tillför något till verksamheten, eller hur?

Du har säkert också stött på komplicerade program eller applikationer eller råkat ut för att du inte hittat en funktion eller så har det du önskat göra tagit orimligt lång tid. När jag stöter på något liknande, exempelvis att jag vill dela något med mina kollegor och jag inte lyckas för för att jag inte hittar eller förstår brukar någon ofta säga “men du gör bara så här, så här och sedan så här”. Då brukar jag säga: så krångligt ska det inte behöva vara! Jag får då ofta svaret att det bara är att lära sig, det är enklare när man gjort det några gånger. Hur mycket tid tar sådant här för verksamheter? Hur mycket tid tar det att anställda sitter och klurar på hur de ska göra saker eller helt enkelt letar andra alternativ? När man beställer applikationer och verktyg är därför användningssituationen och användarna väldigt viktiga aspekter.

För någon verksamhet kan digitaliseringen skapa nytta genom att man får en automatik i att skicka dokument för granskning, för andra kan det vara att enkelt kunna dokumentera utanför arbetsplatsen och sedan ha en sökbar dokumentation som alltid finns till hands. Det går inte att i förhand säga vad som gör störst nytta för en specifik verksamhet men genom att kartlägga och undersöka användare, situation, aktiviteter och teknik så är det möjligt att hitta nytta och behov.

För att användarna ska få en positiv användarupplevelse krävs inte endast god användbarhet utan även att den digitala produkten skapar nytta och ger ett värde. Detta oavsett om det handlar om en e-handelssida eller en ekonomi applikation internt i ett företag. Om människor inte förstår en produkt eller om den inte förstår människorna som ska använda den så blir ofta konsekvensen att man inte använder produkten eller att man lägger ner oerhört mycket tid på att förstå.

Involvera slutanvändarna för att hitta den nytta som digitaliseringen ska ge, fokusera på både användarna och tekniken, bägge är viktiga aspekter för en lyckad investering.

Slutligen, detta är något att ha med sig:

Källa: interactiondesign.org
Facebooktwitterredditpinterestlinkedinmail