Linda Åkerlund

35 posts

Prototyp: del 5 av begreppsskolan

Prototyp för att visualisera och testa

En prototyp kan användas för många syften. De kan vara digitala och se ut som en färdig produkt. Men de kan även vara handritade på papper eller byggda i lego.

prototyp

Ett syfte med prototyper kan vara att kunna testa igenom er idé eller produkt. I ett tidigare inlägg skrev jag om snabba enkla prototyper som är ett superbra sätt att snabbt testa idéer, flöden osv. Med digitala prototyper kan du testa mer djupgående. Du kan skapa något som ser ut som och fungerar som din tänkta produkt. Ibland vill man se och “känna” på en produkt eller tjänst innan man lägger ner resurser på att producera. Prototyper är ett bra sätt att visualisera och kommunicera idéer och krav.

Vad vill du testa?

Fundera på vad det är du vill undersöka eller testa:

  • en specifik funktion
  • navigering
  • layout
  • grafisk utformning
  • dina call to action
  • varumärket
  • din story
  • användbarhet

Du kan göra flera digitala prototyper med olika grad av “fidelity”. Dvs att den är olika mycket utvecklad beroende på vad du vill testa.

När du skapar digitala prototyper kan du labba mycket och det tar inte alltför lång tid.

Du har möjlighet att testa olika features, din brand story, varumärket, dina call to actions osv. Allt utan att du behöver offentliggöra en hel site innan du känner dig redo.

Om du arbetar i ett företag och flera personer behöver involveras så är det också kostnadseffektivt att testa er fram med prototyper innan tid och pengar för utveckling börjar ticka. Med en digital prototyp finns även fördelen att ni kan skapa en gemensam bild av det som sedan ska utvecklas. Det blir enklare att kommunicera era krav till utvecklarna, om ni har en prototyp att visa eller utgå ifrån. Alla som sedan ska använda siten eller tjänsten får också en känsla för hur den kommer att se ut och fungera.

Exempel på digitala prototyper

De första bilderna visar prototyper där jag ville testa flödet i två olika applikationer, endast enkla symboler och gränssnitt. Jag har inte prioriterat att lägga tid på grafisk utformning.

Bilderna nedan visar en prototyp där vi önskade testa storyn och hur vi skulle utforma Call to action knapparna. Vad skulle det stå på dem? Vi ville även testa layouten och placering av objekt på sidorna. Detta är en första digital prototyp för en hemsida till en konstnär.

Program för att skapa prototyper

Det finns en mängd program för att skapa digitala prototyper. Det handlar mycket om tycke och smak. Samtliga har oftast en gratis version med begränsningar och sedan olika nivåer av betal versioner. Testa gratisversionerna för att se om det är något som passar dig och dina behov.

Jag själv föredrar följande olika program:

Adobe XD (exempel på prototyp här)

  • Lätt att komma igång
  • Möjligt att skapa mycket rent grafiskt
  • Bra för att testa flöden och funktioners placering

Sketch och Invision

  • Skapa enkla eller avancerade prototyper i Sketch
  • Exportera för tester till Invision
  • Möjligt att skapa prototyper direkt i Invision

Justinmind:

  • Relativt hög inlärningströskel
  • Avancerad funktioner med databaser som kan kopplas till funktionalitet
  • Du kan skapa en nästan färdig produkt

Sammanfattning begreppsskolan prototyp

Syftet med att skapa en prototyp är bland annat att kunna:

  • kommunicera en idé på ett visuellt sätt
  • jämföra olika lösningars för- och nackdelar
  • testa olika sätt att lösa ett problem
  • testa funktionalitet
  • visa upp och presentera en produkt eller tjänst

Inom digital design och UX (user experience eller användarupplevelse) arbetar vi mycket med prototyper som verktyg.

Det finns flera skäl:

  • Billigt sätt att snabbt testa en idé
  • Enklare att framställa än en färdig hemsida eller app
  • Viktigt verktyg för att verifiera den funktionalitet som önskas
  • Bra sätt att kunna testa om användare förstår hur de navigerar
  • Att undersöka om målgruppen gör det vi förväntat oss att de ska göra (t ex köpa något av oss)
Facebooktwitterredditpinterestlinkedinmail

Design thinking, del 4 av begreppsskolan

Design thinking -ett sätt att angripa komplexa problem

Design thinking är ett begrepp som du kanske har hört eller läst någonstans. Men du kanske inte är helt insatt i vad det innebär eller vilken nytta din verksamhet kan ha av att tillämpa det.

Vad är det som gör att en ny produkt eller tjänst används? Är det att den består av den senaste tekniken? Eller att den har en snygg förpackning?

I min tidigare post om innovation skrev jag om definitionen för innovation. Lite förenklat: “något förändrat eller helt nytt som används“. Alltså saknas en aspekt ovan, inte bara snygg och ny teknik, produkten eller tjänsten behöver även vara användbar och önskvärd. Dvs att den fyller ett eller flera behov.

Vad är design thinking?

Enligt Tim Brown handlar det om att: kombinera människors behov med vad som är tekniskt möjligt och ekonomisk lönsamt. I videon ger han även exempel på lösningar till låg kostnad, men som ger stor nytta.

Design thinking är en modell eller metod för att lösa komplexa problem på ett användarcentrerat sätt. Utgångspunkten är användarna, kunderna (målgruppen). Det handlar för målgruppen om deltagande och medskapande snarare än att vara passiv konsument.

Processen kan vid första anblick se linjär ut. Men det handlar om ett itterativt förhållningssätt. Syftet är inte att bara gå igenom alla steg och sedan vara färdig. Man skapar, testar, gör om testar och så vidare.

design thinking
Källa: Interactiondesign.org

Lär känna målgruppen – Empathise

Lär känna och förstå användarna/målgruppen och de utmaningar som behöver lösas. Det handlar mycket om empati för att sätta sig in i utmaningar i olika situationer för olika personer. För den här fasen kan du använda metoder som observation, intervju, etnografiska studier.

Definiera huvudproblemet – Define

Dokumentation och analys av den data som man tidigare samlat in. Utifrån detta definierar och prioriterar man vilken utmaning som ska lösas. Metoder som kan användas är t ex: personas, user stories, user journey maps.

Idégenerering för att hitta lösningar – Ideate

Generera idéer för hur utmaningen kan lösas. Det handlar här om att inget är rätt eller fel. Bra metoder är ni kan använda är brainstoming eller mindmapping. Senare smalnar ni ner antalet idéer.

Skapa prototyper – Prototype

För att ni ska kunna test om idéerna löser utmaningen behöver ni visualisera dem. Det gör ni genom att skapa enklar prototyper. Dessa kan göras på papper, digitalt, i lego eller som scenarior osv. Det handlar om att hitta bästa möjliga lösning för den utmaning ni har.

Testa idéerna – Test

Testa lösningen för att se om den fungerar och om den är en bra lösning. Eftersom design thinking är en itterativ process så behöver man ofta gå tillbaka för att göra om delar eller hela lösningen.

Nytta för din verksamhet

Några exempel på nytta som design thinking kan tillföra din verksamhet är:

  • användbara produkter och tjänster anpassade till målgruppen
  • hemsidor och applikationer som används
  • kunder som återkommer
  • ökad konvertering tack vare fokus på användarna (kunderna)
  • utveckling av verksamheten
  • mer träffsäkra lösningar på problem

Sammanfattning design thinking

En designmetodik med lösningsfokus. Det handlar mycket om att involvera användarna och att de blir medskapare istället för “bara” konsumenter. Det finns en fördel att tillämpa design thinking för komplexa problem som inte har en tydlig lösning. Fokus i processen är användarna/målgruppen. Det är inte ovanligt att man i testfasen får nya insikter om användarnas beteende och behöver justera och kanske hitta nya lösningar.

I nästa del av begreppsskolan kommer jag att gå in mer på begreppet prototyper och hur man kan använda dessa.

Facebooktwitterredditpinterestlinkedinmail

Innovation: del 3 av begreppsskolan

Innovation -vad är det?

“Vad är innovation?” är en vanlig fråga jag får när jag använder begreppet innovation. Både privat och i jobbet. När det inträffar vänder jag ofta frågan tillbaka till avsändaren och säger “vad är innovation för dig?”

innovation -hand som sträcker sig mot himlen

Definitition

Självklart finns det svar att hitta inom forskning och det finns även en ISO standard för innovationsledning där man definierar begreppet så här:

“A new or changed entity, realizing or redestributing value”

Med andra ord handlar det, enligt min tolkning om: en vara, tjänst, process eller ett beteende som är nytt på något sätt eller kraftigt förändrat. Men det bidrar även till en omfördelning av värden. Antingen helt nya värden där det tidigare inte funnits värden eller så ersätts gamla värden med nya.

För att en idé ska bli en innovation behöver den realiseras OCH användas (tolkning av Teresa Amabile).

Varför innovation?

I grunden behöver ni utgå från och identifiera er verksamhets behov, vad är målet och nyttan med innovationsarbete? Exempel på skäl som kan finnas:

  • Det kan vara att förbättra befintliga produkter och tjänster.
  • Ni kanske har behov av förändrade processer eller beteenden.
  • Det kan handla om överlevnad och att försöka hitta nya sätt att fylla kunders och intressenters behov.
  • Eller så har ni behov av att etablera er på helt nya marknader.

Er verksamhets strategiska riktning och vision är det som visar vägen. Innovationsarbete kräver sitt av både ledning och kultur i ett företag. Detta innebär att ni står inför en förändringsresa och syftet med innovationsarbetet speciellt viktigt för kommunikation och förankring. Syfte och mål ger också en riktning för vilken typ av innovation just ni bör arbeta med. Inkrementell innovation sker i små steg och handlar oftast om förbättringar. Så kallad radikal innovation är snabb och mer omfattande. Disruptiv innovation öppnar ofta för helt nya marknader och vänder upp och ner på gamla strukturer. Ett exempel är Swisch.

Sammanfattning: Organisation och människor

Som nästan alltid handlar det inte så mycket om själva metoden, begreppet eller verktygen. Det handlar om behov, människor, organisationer. För att ni ska kunna få effekt av att arbeta mer innovativt behöver ni börja med att fundera på syfte och mål, vilka är behoven?

I nästa del av begreppsskolan ska vi kika närmare på begreppet design thinking. Detta är ett lite mer konkret begrepp som underlättar lösning av utmaningar och kan vara till stor nytta för er om ni vill arbeta med exempelvis innovationer.

Facebooktwitterredditpinterestlinkedinmail

Del 2 begreppsskolan: digitalisering

Andra delen av begreppsskolan: digitalisering

Välkomna till andra delen av begreppsskolan: digitalisering!

Ordet används i många sammanhang idag. Samtidigt är det många som undrar vad digitalisering innebär.

I det här inlägget kommer jag att försöka förklara begreppet och ge en uppfattning om vilken nytta det kan bidra med för din verksamhet.

Digitalisering -betydelse

Digitalisering är en process där man ersätter något manuellt eller analogt med en digital motsvarighet.

Exempel:

  • E-post istället för brev
  • Videomöten istället för fysiska möten
  • Budget i Excel istället för på papper
  • Bokning av resa i en app eller på en hemsida istället för på en resebyrå
  • Digitala arkiv
  • Boka läkartid online

Digitalisering är medlet

Det som jag ofta upplever att blir tokigt är att man pratar om digitalisering som något stort, främmande eller som det slutliga målet. Idag finns det enorma möjligheter att utveckla sin verksamhet med hjälp av digitala hjälpmedel. Utvecklingen går snabbt och många anser att man måste haka på för att hänga med. Videon förklarar lite mer om vilken stor förändring digitaliseringen kan bidra till.

Digitalisering är ett medel för att till exempel snabbare nå personer. Eller för att slippa göra vissa uppgifter manuellt och kunna fokusera på annat. Det som är viktigt för din verksamhet är att ni verkligen tar reda på hur digitalisering kan skapa nytta. Många företag idag bestämmer sig för att digitaliseringen i sig är det långsiktiga målet. Men man vet ofta inte vad, hur eller kanske inte ens varför.

Läs gärna mer här om ett exempel från skolans värld där digitaliseringen kanske inte gick som man tänkt.

Min erfarenhet visar att det ofta kan bli fel om digitala hjälpmedel eller resurser inte stödjer faktiska arbetsuppgifter eller behov. Det man då gjort skapar inte önskad nytta och kostnaderna kan bli stora i slutänden.

Sammanfattning begreppsskolan: digitalisering

Digitalisering är en process där man ersätter eller kompletterar exempelvis någon manuell arbetsuppgift med en digital motsvarighet.

För att lyckas med digitalisering behöver man kartlägga nuvarande verksamhets processer, arbetsuppgifter, kundkontakter med mera. Detta för att kunna identifiera den största nyttan med en digitalisering.

Facebooktwitterredditpinterestlinkedinmail

Begreppsskolan -ett nytt koncept på bloggen

Begreppsskolan

Begreppsskola -hjälper dig hålla koll

Begreppsskolan är ett koncept som syftar till att ge dig mer koll på begrepp som far runt bland annat på LinkedIn och inom företag. Fokus kommer att ligga på begrepp inom den digitala världen, internet, applikationer och utveckling.

Undrar du också vad begrepp som Innovation, GDPR, digitalisering, chatbot osv betyder? Men kanske också vad du skulle kunna ha för nytta av det?

Den tekniska utvecklingen går fort idag. Och för många uppstår kopplat till detta en djungel av “buzzwords” eller begrepp som man inte helt förstår innebörden av. Ofta slutar man helt enkelt ta till sig de begrepp som dyker upp. Det är svårt att hänga med helt enkelt.

Det tycker jag är synd och vill ändra på. Många begrepp handlar om saker som kan göra stor skillnad och nytta för företag och privatpersoner. Men det krävs en förståelse av vilken nytta och hur.

“Vad kan jag ha för nytta av det här?”

Förstå nyttan

Syftet med begreppsskolan är att hjälpa dig förstå olika begrepp. Anledningen är att du ska se vilken nytta innebörden kan ge dig och din verksamhet. Jag har under många år arbetat med teknik och människor i kombination. Och jag har insett vilken enorm nytta tekniken kan göra om den stödjer det människan har behov av. En början till att hitta rätt teknik för rätt situation och utmaning är att förstå vilken nytta den kan ge.

Rätt sak på rätt plats. Självklart kan inte alla ha full koll på alla begrep inom IT och utveckling. Men en viss kunskap underlättar både vid beställning, beslut och införande. Sedan kan man ju “bara” vara nyfiken också. Vilket som gäller för just dig och din verksamhet vet ju inte jag. Men förhoppningsvis får du lite mer kött på benen inom något område som du är nyfiken på!

Uppstart begreppsskolan

Från och med den 19/8 kör jag igång här på kerlundesign.se men även på Instagram. Så häng med från början!

Självklart tar jag gärna emot förslag på begrepp att ha med här, skriv i kommentarerna nedan. Tack!

Facebooktwitterredditpinterestlinkedinmail

Första delen av begreppsskolan: AI

Begreppsskolan: AI

Del 1 av begreppsskolan: AI. Idag börjar jag det nya konceptet begreppsskolan här på bloggen. Läs mer här.

Syftet med begreppsskolan:

  • Förenklade förklaringar på vanliga begrepp inom IT, Tech, startups, digital design
  • Skapa en förståelse för vilken nytta innebörden kan bidra med i din verksamhet
  • Ge dig en överblick över kopplingen mellan begrepp och verksamhet

Varmt välkomna, nu kör vi igång med begreppskolan: AI!

AI börjar med verksamheter och människor

AI börjar bli något som inte längre “bara” är ett forskningsområde, utan utgör både produkter och tjänster i flera verksamheter. Många tekniska lösningar tar lång tid innan de får en bred användning. Även AI har funnits med rätt länge men det är först på senare år som användningen blivit mer utbredd bland företag och privatpersoner.

Vad är AI

AI är en förkortning av begreppet Artificiell Intelligens. AI kan förklaras dels som något som har en förmåga att utföra olika uppgifter i komplexa miljöer utan att en människa styr. Men AI är även något som kan förbättra sig själv genom att lära av erfarenheter. AI skapas genom programmering där man tillämpar olika matematiska metoder. En grund är bland annat statistik och sannolikhet. För att AI ska kunna lära sig och utvecklas behövs mänsklig input, dvs man behöver träna AI för det den ska göra (Machine Learning).

begrepsskolan: AI

Begreppskolan: AI -nytta

Med hjälp av AI kan man automatisera bland annat administrativa eller återkommande uppgifter. Det vill säga få uppgifterna att utföras utan att en människa behöver göra något. Som till exempel:

  • besvara vissa frågor som kunder ofta ställer
  • bevaka data om till exempel marknaden, produkter, försäljning
  • sortera och använda data
  • anpassning av information efter målgrupp för marknadsföring och utskick
  • svara på frågor i chattar
  • spamfilter, AI söker vissa fraser som oftast finns i spam och sorterar bort detta

Att tänka på vid införande av AI

Vad är då viktigt att tänka på när man ska använda AI i sin verksamhet?

För det första: AI bör utgöra ett stöd i verksamheten och kommer troligen att samverka med eller användas av människor. Kunder, brukare eller patienter kommer kanske att mötas av en AI-lösning. Vid design av en AI-funktion behöver man därför fokusera på användarupplevelse och användbarhet. Precis som vid design av vilken IT-applikation som helst.

Dessutom kräver de flesta AI-lösningar en relativt stor insats i början, även om man köper in en “färdig AI-funktion”. Det kan behöva läsas in fraser, man kan behöva lära AI vad olika saker betyder. Det krävs träningsdata med mera.

AI är en lösning, det finns ju även andra sätt att digitalisera en verksamhet. Som alltid när man vill digitalisera är det viktigt att inte låsa sig vid en specifik teknisk lösning direkt. Det kan visa sig att det inte alls är AI uppfyller era behov. Arbetsuppgifter och aktiviteter samt användarupplevelse i verksamheten ska vara grunden för den tekniska lösningen.

Aktiviteter att inleda med

Några aktiviteter som bör ingå innan eller i samband med beställning av AI eller annat IT-stöd:

  • kartlägg verksamheten och de arbetsmoment, arbetsuppgifter som ingår
  • kartlägg samtliga intressenter, som kommer att komma i kontakt med de digitala funktionerna efter införandet
  • undersök användarupplevelser i nuläget (genom observation, intervjuer) och identifiera förbättringsområden
  • skapa en “user journey map” eller ett flödesschema som visar de arbetsuppgifter eller aktiviteter som ni genomför idag

När detta är gjort kommer ni kanske att komma fram till olika lösningar. Säkert inte endast AI. Lösningen kan vara enkla appar eller andra sätt att stödja den dagliga verksamheten.

För att investeringen ska löna sig i slutänden är det viktigt att fokusera på verksamheten, användarna och de arbetsuppgifter som genomförs. Det är så lätt att fokusera på en viss teknik.

Slutligen i begreppsskolan: AI

Under den period då AI utvecklas behöver man stämma av mot den bild man tagit fram under kartläggningen. Ni behöver testa flera gånger, verifiera att ni får den nytta ni tänkt. Efter test och justeringar behöver ni godkänna resultatet löpande. Små delleveranser är mer kostnadseffektiva än att utveckla helheten i ett svep. Det blir lätt missförstånd under vägen och risken är stor att man “tappar bort” användarna i den processen.

Nästa del av begreppsskolan

Nästa begreppskola kommer att ta upp begreppet digitalisering. Publicering av begreppskolan kommer till en början att ske på måndagar. Jag är tacksam för input om begrepp som just du är nyfiken på, kommentera gärna nedan!

Facebooktwitterredditpinterestlinkedinmail

Vad i er verksamhet finns det behov att digitalisera?

Behov att digitalisera -men vad?

Ni har kommit fram till att det finns behov att digitalisera i er verksamhet, men vad?

I mitt förra inlägg berättade jag om behovet av mål och syfte med  digitalisering, dvs varför ni vill göra det.

Jag skrev där om den första av följande frågeställningar:

  • Varför ska vi digitalisera hela eller delar av verksamheten? Sätt mål och beskriv ett önskat läge.
  • I vilka flöden och processer behöver vi digitala verktyg?
  • Ser vi behov av nya tjänster och produkter?

I det här inlägget tänkte jag gå in lite mer på hur ni kan ta reda på vad som ska digitaliseras. Och allt börjar med era mål med digitaliseringen.

behov att digitalisera

Från mål till aktiviteter

Ni har kanske mål som handlar om att effektivisera vissa processer. Eller mål att på ett eller annat sätt spara tid. Kanske vill ni få bort vissa rutinuppgifter eller kontrollmoment i er verksamhet.

När ni har koll på era mål kan ni bryta ner dem i mindre delar, kanske först till delmål och sedan till aktiviteter. Och aktiviteterna kan vara att digitalisera delar av era arbetsprocesser. Det gäller att ta reda på vilka delar.

För att exempelvis kunna effektivisera en arbetsprocess, behöver ni kartlägga processen som den ser ut i nuläget. Dokumentera hela den aktuella processen om ni inte redan har gjort det. För att enklare hitta saker som är repetitiva, krångliga eller svåra osv är det bra att genomföra observation när processen genomförs. Det som är bra med att genomföra observation är att det är lättare att hitta det man söker. Om man frågar någon vad som upplevs krångligt eller svårt blir svaret troligen inte det som verkligen är problemet. Att observera när någon utför arbetsuppgifter ger bra insikter om problematik som finns.

Ett bra sätt att dokumentera observationen är genom att göra en sk User Journey map (läs mer här). Notera vad som görs, om något hjälpmedel används, hur användaren känner sig (upplevelsen) samt förbättringsförslag.

Det är inte alla delar i en arbetsprocess som bör digitaliseras. I ett projekt som jag deltog i kom vi fram till att personlig, muntlig kontakt med patienter var väldigt viktig. Både patienter och ansvariga medarbetare upplevde detta. Innan vi genomförde observation och intervjuer var det just denna del man ville digitalisera med AI. Man ville slippa telefonsamtalen för att spara tid.

Sammanfattning

När ni vet varför ni ska digitalisera är det dags att ta reda på vad som ska digitaliseras. I exemplet ovan var målet att hinna ta emot fler kunder. Men svaret på vad som skulle digitaliseras blev inte att ersätta personliga samtal med AI.

I projektet kom vi fram till var i flödet det fanns behov att digitalisera och vad. Vi upptäckte flera manuella arbetsuppgifter som tog lång tid att genomföra. Det var möjligt att skapa bra digitala lösningar för dessa. Medarbetarna sparade tid och kunde besvara fler samtal. De fick på det viset mer tid för patienterna, vilket bidrog till en positiv upplevelse.

positiv upplevelse

Facebooktwitterredditpinterestlinkedinmail

Varför ska vi digitalisera vår verksamhet?

Varför ska vi digitalisera -skapa en målbild

I förra inlägget berättade jag om att det kan finnas ett värde i digitala verktyg som stöd för din verksamhet. Jag kommer här att fokusera på frågan “varför ska vi digitalisera?”.

Jag avslutade med några frågeställningar:

  • Varför ska vi digitalisera hela eller delar av verksamheten? Sätt mål och beskriv ett önskat läge.
  • I vilka flöden och processer behöver vi digitala verktyg?
  • Ser vi behov av nya tjänster och produkter?

I det här inlägget kommer jag gå in lite djupare på den första frågeställningen.

Varför ska vi digitalisera?

Varför ska vi digitalisera?

Denna fråga låter enkel att svara på. Eller är den det? Många företag och organisationer idag bestämmer sig för att digitalisera sin verksamhet. Ibland sker det utifrån riktlinjer och krav som för skolorna eller så vill man vara modern och hänga med. Det problem som ofta finns är att de som berörs inte vet varför. Det kan också vara så att det är otydligt och svårt att veta var ni ska börja.

Jag vill påstå att den viktigaste aspekten för en lyckad digitalisering är att ni vet erat varför. Det kan antingen handla om att effektivisera verksamheten. Att få bort administration eller moment som upprepas ofta. Det kan också handla om behov av att analysera data och sortera ut värdefulla insikter om t ex era kunders köpbeteende.

En viktig aspekt i ert målarbete är att ni inte ska utgår från vilken digital teknik som ska användas. Det är lätt att sätta mål som: “installera Skype till alla medarbetare”. Utifrån er verksamhet kanske målet snarare är att: “alla medarbetare ska kunna delta på avdelningsmöten, oavsett om de är på plats eller inte”.

Skapa mål

måltavla

Ett sätt att arbeta med mål är att genomföra gemensamma workshops. Det är viktigt med delaktighet i detta arbete. Och att ni sedan förankrar målbilden i hella företaget.

Börja med att kika på nuläget, hur ser det ut idag? Vilka problem upplever ni? Vad är svårt att göra, tar tid osv? Sedan är det dags att ni ser framåt i tiden.

Hur ser ett önskat läge ut? Brainstorming kan vara en sätt att göra detta på för att få med tankar från alla deltagare. Sedan behöver ni prioritera vad som känns mest relevant. Frågor att utgå från kan vara:

  • Hur ser det interna samarbetet ut om två år?
  • Vilken typ av tjänster eller produkter kommer ni att erbjuda era kunder?
  • Var kommer medarbetarna att arbeta?

Fokusera på att sedan formulera konkreta mål. Förankra målen i er verksamhet. Alla ska veta varför ni ska digitalisera och vad det ger för nytta.

Sammanfattning

Det viktigaste i eran digitalisering är att ni utgår från er verksamhet och de behov ni har. Vad vill ni uppnå? Ökad lönsamhet? Bryt då ner den visionen i mindre mål som är konkreta och mätbara. Förankra mål och vision i hela verksamheten.

Facebooktwitterredditpinterestlinkedinmail