nytta

2 posts

Första delen av begreppsskolan: AI

Begreppsskolan: AI

Del 1 av begreppsskolan: AI. Idag börjar jag det nya konceptet begreppsskolan här på bloggen. Läs mer här.

Syftet med begreppsskolan:

  • Förenklade förklaringar på vanliga begrepp inom IT, Tech, startups, digital design
  • Skapa en förståelse för vilken nytta innebörden kan bidra med i din verksamhet
  • Ge dig en överblick över kopplingen mellan begrepp och verksamhet

Varmt välkomna, nu kör vi igång med begreppskolan: AI!

AI börjar med verksamheter och människor

AI börjar bli något som inte längre “bara” är ett forskningsområde, utan utgör både produkter och tjänster i flera verksamheter. Många tekniska lösningar tar lång tid innan de får en bred användning. Även AI har funnits med rätt länge men det är först på senare år som användningen blivit mer utbredd bland företag och privatpersoner.

Vad är AI

AI är en förkortning av begreppet Artificiell Intelligens. AI kan förklaras dels som något som har en förmåga att utföra olika uppgifter i komplexa miljöer utan att en människa styr. Men AI är även något som kan förbättra sig själv genom att lära av erfarenheter. AI skapas genom programmering där man tillämpar olika matematiska metoder. En grund är bland annat statistik och sannolikhet. För att AI ska kunna lära sig och utvecklas behövs mänsklig input, dvs man behöver träna AI för det den ska göra (Machine Learning).

begrepsskolan: AI

Begreppskolan: AI -nytta

Med hjälp av AI kan man automatisera bland annat administrativa eller återkommande uppgifter. Det vill säga få uppgifterna att utföras utan att en människa behöver göra något. Som till exempel:

  • besvara vissa frågor som kunder ofta ställer
  • bevaka data om till exempel marknaden, produkter, försäljning
  • sortera och använda data
  • anpassning av information efter målgrupp för marknadsföring och utskick
  • svara på frågor i chattar
  • spamfilter, AI söker vissa fraser som oftast finns i spam och sorterar bort detta

Att tänka på vid införande av AI

Vad är då viktigt att tänka på när man ska använda AI i sin verksamhet?

För det första: AI bör utgöra ett stöd i verksamheten och kommer troligen att samverka med eller användas av människor. Kunder, brukare eller patienter kommer kanske att mötas av en AI-lösning. Vid design av en AI-funktion behöver man därför fokusera på användarupplevelse och användbarhet. Precis som vid design av vilken IT-applikation som helst.

Dessutom kräver de flesta AI-lösningar en relativt stor insats i början, även om man köper in en “färdig AI-funktion”. Det kan behöva läsas in fraser, man kan behöva lära AI vad olika saker betyder. Det krävs träningsdata med mera.

AI är en lösning, det finns ju även andra sätt att digitalisera en verksamhet. Som alltid när man vill digitalisera är det viktigt att inte låsa sig vid en specifik teknisk lösning direkt. Det kan visa sig att det inte alls är AI uppfyller era behov. Arbetsuppgifter och aktiviteter samt användarupplevelse i verksamheten ska vara grunden för den tekniska lösningen.

Aktiviteter att inleda med

Några aktiviteter som bör ingå innan eller i samband med beställning av AI eller annat IT-stöd:

  • kartlägg verksamheten och de arbetsmoment, arbetsuppgifter som ingår
  • kartlägg samtliga intressenter, som kommer att komma i kontakt med de digitala funktionerna efter införandet
  • undersök användarupplevelser i nuläget (genom observation, intervjuer) och identifiera förbättringsområden
  • skapa en “user journey map” eller ett flödesschema som visar de arbetsuppgifter eller aktiviteter som ni genomför idag

När detta är gjort kommer ni kanske att komma fram till olika lösningar. Säkert inte endast AI. Lösningen kan vara enkla appar eller andra sätt att stödja den dagliga verksamheten.

För att investeringen ska löna sig i slutänden är det viktigt att fokusera på verksamheten, användarna och de arbetsuppgifter som genomförs. Det är så lätt att fokusera på en viss teknik.

Slutligen i begreppsskolan: AI

Under den period då AI utvecklas behöver man stämma av mot den bild man tagit fram under kartläggningen. Ni behöver testa flera gånger, verifiera att ni får den nytta ni tänkt. Efter test och justeringar behöver ni godkänna resultatet löpande. Små delleveranser är mer kostnadseffektiva än att utveckla helheten i ett svep. Det blir lätt missförstånd under vägen och risken är stor att man “tappar bort” användarna i den processen.

Nästa del av begreppsskolan

Nästa begreppskola kommer att ta upp begreppet digitalisering. Publicering av begreppskolan kommer till en början att ske på måndagar. Jag är tacksam för input om begrepp som just du är nyfiken på, kommentera gärna nedan!

Facebooktwitterredditpinterestlinkedinmail

Prototyper som verktyg för att designa digitala lösningar

Foto källa: Pixabay

Användarsituation och värde för verksamheten

Digitalisering är idag ett begrepp som används i många sammanhang. Och alla vill digitalisera. Jag känner att begreppet ofta är abstrakt och att beställaren själv ofta inte vet vad de vill eller varför de ska digitalisera delar av sin verksamhet. Som UX börjar jag med att undersöka HUR användarna arbetar idag och vad som tar mest tid. Jag frågar även beställaren varför de ville göra projektet. Jag vill hjälpa kunden att nyttan med att investera i ett utvecklingsprojekt.

Jag arbetade i ett specifikt fall inledningsvis med att skapa en User Journey map tillsammans med flera slutanvändare under en dag. Vi undersökte gemensamt, (jag, slutanvändarna och systemutvecklare) kundens arbetssätt, vilka system de använde för arbetsuppgifterna samt vilka tjänster de erbjuder sina kunder. Vi utgick från större arbetsuppgifter som “skapa en nya avtal” och bröt ner det i mindre aktiviteter. I undersökningen kunde vi identifiera både dubbeljobb och funktionalitet som verkade saknas för att underlätta för användarna. Vi noterade även känslor och upplevelser hos användarna under de olika aktiviteterna som utfördes. Nyttan skulle kunna vara att bara behöva mata in uppgifter på ett ställe och få en enklare administrativ hantering.

Eftersom vi inledningsvis utgick från de uttalade önskemålen från beställaren (inte slutanvändarna) kunde vi inledningsvis konstatera att projektet skulle bli väldigt komplext och jag kände mig osäker på om de skulle få ut en nytta som skulle väga upp den investering de avsåg att göra. Tillsammans med mitt team arbetade vi vidare utifrån användarresan vi kartlagt.

Jag skapade en struktur för all undersökningsdata, alla aktiviteter som skulle utföras i plattformen och en översiktlig sitekarta samt en prototyp, kombinerad av det som önskats muntligt och det som visats vid kartläggningen av användarsituationen.

Vid en diskussion med kund utifrån prototypen insåg kunden att de aldrig skulle kunna få lönsamhet på detta eftersom projektet  skulle bli väldigt komplext, och dyrt. Vi kom överens om att backa lite och fokusera på färre funktioner och aktiviteter som skulle kunna skapa nytta för slutanvändarna.

Min bild är att man ofta “viker sig” för beställares önskemål och krav och kör på för att man gärna vill ha jobbet, med resultatet att man får ett evighetsprojekt som inte blir hälften så bra som beställaren förväntar sig. Plus att man inte får igen pengarna man investerat för att nyttan uteblir. Om man arbetar direkt utifrån den verkliga situationen där slutanvändarna befinner sig och involverar dem i designprocessen så är det mycket enklare att tillföra nytta för verksamheten genom digitala lösningar som är anpassade till användningen.Facebooktwitterredditpinterestlinkedinmail