Uncategorized

6 posts

Design thinking, del 4 av begreppsskolan

Design thinking -ett sätt att angripa komplexa problem

Design thinking är ett begrepp som du kanske har hört eller läst någonstans. Men du kanske inte är helt insatt i vad det innebär eller vilken nytta din verksamhet kan ha av att tillämpa det.

Vad är det som gör att en ny produkt eller tjänst används? Är det att den består av den senaste tekniken? Eller att den har en snygg förpackning?

I min tidigare post om innovation skrev jag om definitionen för innovation. Lite förenklat: “något förändrat eller helt nytt som används“. Alltså saknas en aspekt ovan, inte bara snygg och ny teknik, produkten eller tjänsten behöver även vara användbar och önskvärd. Dvs att den fyller ett eller flera behov.

Vad är design thinking?

Enligt Tim Brown handlar det om att: kombinera människors behov med vad som är tekniskt möjligt och ekonomisk lönsamt. I videon ger han även exempel på lösningar till låg kostnad, men som ger stor nytta.

Design thinking är en modell eller metod för att lösa komplexa problem på ett användarcentrerat sätt. Utgångspunkten är användarna, kunderna (målgruppen). Det handlar för målgruppen om deltagande och medskapande snarare än att vara passiv konsument.

Processen kan vid första anblick se linjär ut. Men det handlar om ett itterativt förhållningssätt. Syftet är inte att bara gå igenom alla steg och sedan vara färdig. Man skapar, testar, gör om testar och så vidare.

design thinking
Källa: Interactiondesign.org

Lär känna målgruppen – Empathise

Lär känna och förstå användarna/målgruppen och de utmaningar som behöver lösas. Det handlar mycket om empati för att sätta sig in i utmaningar i olika situationer för olika personer. För den här fasen kan du använda metoder som observation, intervju, etnografiska studier.

Definiera huvudproblemet – Define

Dokumentation och analys av den data som man tidigare samlat in. Utifrån detta definierar och prioriterar man vilken utmaning som ska lösas. Metoder som kan användas är t ex: personas, user stories, user journey maps.

Idégenerering för att hitta lösningar – Ideate

Generera idéer för hur utmaningen kan lösas. Det handlar här om att inget är rätt eller fel. Bra metoder är ni kan använda är brainstoming eller mindmapping. Senare smalnar ni ner antalet idéer.

Skapa prototyper – Prototype

För att ni ska kunna test om idéerna löser utmaningen behöver ni visualisera dem. Det gör ni genom att skapa enklar prototyper. Dessa kan göras på papper, digitalt, i lego eller som scenarior osv. Det handlar om att hitta bästa möjliga lösning för den utmaning ni har.

Testa idéerna – Test

Testa lösningen för att se om den fungerar och om den är en bra lösning. Eftersom design thinking är en itterativ process så behöver man ofta gå tillbaka för att göra om delar eller hela lösningen.

Nytta för din verksamhet

Några exempel på nytta som design thinking kan tillföra din verksamhet är:

  • användbara produkter och tjänster anpassade till målgruppen
  • hemsidor och applikationer som används
  • kunder som återkommer
  • ökad konvertering tack vare fokus på användarna (kunderna)
  • utveckling av verksamheten
  • mer träffsäkra lösningar på problem

Sammanfattning design thinking

En designmetodik med lösningsfokus. Det handlar mycket om att involvera användarna och att de blir medskapare istället för “bara” konsumenter. Det finns en fördel att tillämpa design thinking för komplexa problem som inte har en tydlig lösning. Fokus i processen är användarna/målgruppen. Det är inte ovanligt att man i testfasen får nya insikter om användarnas beteende och behöver justera och kanske hitta nya lösningar.

I nästa del av begreppsskolan kommer jag att gå in mer på begreppet prototyper och hur man kan använda dessa.

Facebooktwitterredditpinterestlinkedinmail

Första delen av begreppsskolan: AI

Begreppsskolan: AI

Del 1 av begreppsskolan: AI. Idag börjar jag det nya konceptet begreppsskolan här på bloggen. Läs mer här.

Syftet med begreppsskolan:

  • Förenklade förklaringar på vanliga begrepp inom IT, Tech, startups, digital design
  • Skapa en förståelse för vilken nytta innebörden kan bidra med i din verksamhet
  • Ge dig en överblick över kopplingen mellan begrepp och verksamhet

Varmt välkomna, nu kör vi igång med begreppskolan: AI!

AI börjar med verksamheter och människor

AI börjar bli något som inte längre “bara” är ett forskningsområde, utan utgör både produkter och tjänster i flera verksamheter. Många tekniska lösningar tar lång tid innan de får en bred användning. Även AI har funnits med rätt länge men det är först på senare år som användningen blivit mer utbredd bland företag och privatpersoner.

Vad är AI

AI är en förkortning av begreppet Artificiell Intelligens. AI kan förklaras dels som något som har en förmåga att utföra olika uppgifter i komplexa miljöer utan att en människa styr. Men AI är även något som kan förbättra sig själv genom att lära av erfarenheter. AI skapas genom programmering där man tillämpar olika matematiska metoder. En grund är bland annat statistik och sannolikhet. För att AI ska kunna lära sig och utvecklas behövs mänsklig input, dvs man behöver träna AI för det den ska göra (Machine Learning).

begrepsskolan: AI

Begreppskolan: AI -nytta

Med hjälp av AI kan man automatisera bland annat administrativa eller återkommande uppgifter. Det vill säga få uppgifterna att utföras utan att en människa behöver göra något. Som till exempel:

  • besvara vissa frågor som kunder ofta ställer
  • bevaka data om till exempel marknaden, produkter, försäljning
  • sortera och använda data
  • anpassning av information efter målgrupp för marknadsföring och utskick
  • svara på frågor i chattar
  • spamfilter, AI söker vissa fraser som oftast finns i spam och sorterar bort detta

Att tänka på vid införande av AI

Vad är då viktigt att tänka på när man ska använda AI i sin verksamhet?

För det första: AI bör utgöra ett stöd i verksamheten och kommer troligen att samverka med eller användas av människor. Kunder, brukare eller patienter kommer kanske att mötas av en AI-lösning. Vid design av en AI-funktion behöver man därför fokusera på användarupplevelse och användbarhet. Precis som vid design av vilken IT-applikation som helst.

Dessutom kräver de flesta AI-lösningar en relativt stor insats i början, även om man köper in en “färdig AI-funktion”. Det kan behöva läsas in fraser, man kan behöva lära AI vad olika saker betyder. Det krävs träningsdata med mera.

AI är en lösning, det finns ju även andra sätt att digitalisera en verksamhet. Som alltid när man vill digitalisera är det viktigt att inte låsa sig vid en specifik teknisk lösning direkt. Det kan visa sig att det inte alls är AI uppfyller era behov. Arbetsuppgifter och aktiviteter samt användarupplevelse i verksamheten ska vara grunden för den tekniska lösningen.

Aktiviteter att inleda med

Några aktiviteter som bör ingå innan eller i samband med beställning av AI eller annat IT-stöd:

  • kartlägg verksamheten och de arbetsmoment, arbetsuppgifter som ingår
  • kartlägg samtliga intressenter, som kommer att komma i kontakt med de digitala funktionerna efter införandet
  • undersök användarupplevelser i nuläget (genom observation, intervjuer) och identifiera förbättringsområden
  • skapa en “user journey map” eller ett flödesschema som visar de arbetsuppgifter eller aktiviteter som ni genomför idag

När detta är gjort kommer ni kanske att komma fram till olika lösningar. Säkert inte endast AI. Lösningen kan vara enkla appar eller andra sätt att stödja den dagliga verksamheten.

För att investeringen ska löna sig i slutänden är det viktigt att fokusera på verksamheten, användarna och de arbetsuppgifter som genomförs. Det är så lätt att fokusera på en viss teknik.

Slutligen i begreppsskolan: AI

Under den period då AI utvecklas behöver man stämma av mot den bild man tagit fram under kartläggningen. Ni behöver testa flera gånger, verifiera att ni får den nytta ni tänkt. Efter test och justeringar behöver ni godkänna resultatet löpande. Små delleveranser är mer kostnadseffektiva än att utveckla helheten i ett svep. Det blir lätt missförstånd under vägen och risken är stor att man “tappar bort” användarna i den processen.

Nästa del av begreppsskolan

Nästa begreppskola kommer att ta upp begreppet digitalisering. Publicering av begreppskolan kommer till en början att ske på måndagar. Jag är tacksam för input om begrepp som just du är nyfiken på, kommentera gärna nedan!

Facebooktwitterredditpinterestlinkedinmail

User Journey Map -stöd i digitala projekt

User Journey Map

 

User Journey Map – visualisera för att underlätta slutanvändarens vardag

User Journey Map, användarresa eller kundresa. Begreppen används vitt och brett. I många fall utan att man egentligen reflekterar över deras betydelse. Jag har tillämpat metoden User Journey Map i mitt arbete med digital design. Det är ett bra sätt att visualisera användarens upplevelser när hen interagerar med en produkt eller tjänst.

Om ni arbetar med metoden User Journey Map får ni möjlighet att hitta brister eller problem som kan förbättras. Men ni kommer även att  hitta aktiviteter i ett arbetsflöde där användare blir frustrerad. För att kunna effektivisera och förbättra befintliga produkter är detta ett bra sätt att hitta användarnas “pain points”. Självklart kan man även identifiera vad som fungerar bra. En User Journey eller så kallad användarresa beskriver när användare interagerar med en specifik produkt eller tjänst. Samtidigt beskriver den vad användaren känner, upplever och tänker. Syftet är att fokusera på slutanvändaren och skapa lösningar som hjälper hen.

Undersökning av nuläget

Om ni önskar digitalisera en verksamhet eller utveckla en enstaka digital produkt/tjänst bör ni  inleda med en undersökning av nuläget. Detta kan ske genom observation av målgruppen i situationer som ni vill kartlägga. En annan undersökningsmetod är intervjuer.

Utifrån undersökningen av användarnas situation, upplevelser och känslor, beskriver ni några “typiska” användare. Det vill säga att ni skapar så kallade personas. Detta hjälper sedan alla som deltar i projektet att hålla fokus på slutanvändarna. Det blir även lättare att gå tillbaka och titta på dessa personas ifall det uppstår oklarheter om hur man ska komma vidare med en produkt. Vad var slutanvändarens situation och behov nu igen? Det är ju inte alltid praktiskt möjligt att prata direkt med slutanvändaren vid varje situation som uppstår under ett utvecklingsprojekt.

Genomförande

Vid förbättringar av befintliga produkter tjänster:

  • Kartlägg målgruppens aktiviteter, behov, känslor, interaktioner.
  • Dokumentera flöden av interaktioner/aktiviteter.
  • Notera upplevelser och känslor hos användarna, be dem om möjligt att berätta vad de tänker under tiden de interagerar
  • Skapa en visuell bild av flödet med en tidslinje som stöd.
  • Inkludera respektive teknisk produkt, eventuell dokumentation, vid respektive interaktionspunkt.
  • Beskriv användarens känslor och upplevelser.
  • Notera vad som kan förbättras.

Exempel på en enkel User Journey Map för caset att administrerar en ny kund i ett företag:

Case User Journey Map

Ett case skulle kunna vara att ta emot paket i en postmottagning. Sedan att anteckna och fotografera eventuella skador, gå till kontoret och skriva in skadorna. Slutligen skapas en rapport som skickas till ansvarig för skadehantering. Under det flödet kan man identifiera ett antal tillfällen/aktiviteter som skapar frustration, exempelvis att hålla koll på att rätt kollinr får rätt skada och rätt foto. Sedan behöver man efter en hel dags antecknande lägga in detta i ett system. 

Exempel på User Journey Map för detta case:

Exempel på User Journey Map för en person som ska resa med tåg:

Sammanfattning

Jag hoppas att ni har fått ett hum om syfte och nytta med att använda metoden User Journey Mapping när ni inleder digitala projekt. Det skapar en bra visuell bild över nuläget och man kan relativt snabbt hitta förbättringspotential och lösningar på sådant som skapar negativa upplevelser. Ofta är det lätt att ha en känsla för att något är ineffektivt eller fungerar dåligt. Om man visualiserar på detta sätt får man mer kött på benen och en tydligare bild av förbättringsbehoven. Det är inte ovanligt att man i en verksamhet vill beställa ett nytt administrationssystem och sätter igång med kravspec av önskade funktioner. Där kan man hamna riktigt tokigt om man inte har slutanvändarna och deras behov/situation i fokus.

Facebooktwitterredditpinterestlinkedinmail

Välkommen!

Min första post…

I detta nyhetsflöde kommer jag att avisera när något nytt finns i min portfolio men även berätta en del om mitt arbete under studierna.

Under sidan portfolio kommer jag att lägga ut prov på det jag arbetar med att lära mig på Högskolan Kristianstad. Ni att kunna hitta allt möjligt inom design och web, från en nybörjare som hela tiden lär nytt och utvecklas. Nu kör vi:)

Paris
Gatan utanför Moulin Rouge, Paris
Facebooktwitterredditpinterestlinkedinmail