Design

8 posts

Positiv användarupplevelse för högre konvertering

användarupplevelse

Positiv användarupplevelsen en viktig faktor för konvertering

Positiv användarupplevelse eller UX (User Experience) har stor betydelse för din hemsida eller blogg. Och för konverteringen, dvs att få en besökare att göra det du vill att hen gör (exempelvis köpa något eller prenumerera på ditt nyhetsbrev). Hemsidan är en digital representation av ditt företag. Din hemsida besöks av människor, som du på olika sätt vill hjälpa med dina tjänster. 

Empati och förståelse för människors behov har en stor betydelse när man arbetar med design av digitala produkter i allmänhet, för att skapa positiva användarupplevelser. 

Oavsett vilken typ av verksamhet du har idag, litet som stort företag så har du säkert några digitala verktyg. Troligen har du en hemsida och en blogg där du delar din kunskap med dina befintliga och potentiella kunder. En hemsida och blogg bygger på digital teknik. Denna är i mycket uppbyggd som andra digitala produkter. HTML5, CSS, javascript, troligen en eller flera databaser, backup och så vidare. Precis som dina appar i mobilen!

Vad ska du tänka på för att skapa en positiv användarupplevelse?

För att bygga en hemsida som människor besöker, stannar på och förhoppningsvis återvänder till behöver man fokusera på mer än vilken teknisk plattform man bygger på. En av de mest använda funktionerna i en webbläsare är bakåtknappen. Anledningen är att de flesta ofta lämnar sidor de kommer till. Orsakerna till det kan vara många, fel innehåll, område eller så förstår man inte vad sidan handlar om. 

En viktigt del av att designa sin hemsida består i att säkerställa att besökarna:

  • Förstår vad sidan handlar om
  • Snabbt hittar det den söker
  • Kan slutföra den uppgift som hen kom dit för

Innehåll

Hur ska man då kunna vet detta? Jo genom att lära känna sina tänkta användare:

  • Vilken är din målgrupp?
  • Vilka behov har de och vad är det troligast att de önskar köpa av dig?

Detta kan du ta reda på genom att exempelvis skapa en enkät. Innehållet och dina erbjudanden är med andra ord viktigt för en bra användarupplevelse. Får dina besökare det de förväntar sig?

Användbarhet

Användbarheten på din sida är en annan del av att skapa en positiv användarupplevelse:

  • Går det att snabbt upptäcka vad sidan handlar om?
  • Hur navigerar och söker man? Framgår länkar och knappar tydligt så att användaren förstår att dessa leder vidare?
  • Är innehållet läsbart?
  • Förstår man hur man exempelvis hittar och beställer en produkt?

Användbarheten bygger bland annat på att man tillämpar konventioner, dvs lägger saker där de brukar ligga, exempelvis menyer och logotyper. Du kan även tänka på att innehåll, knappar och länkar som hör ihop ligger nära varandra. Det är viktigt att det framgår av utseendet vad som är en knapp, länk, rubrik och så vidare. Om något inte är helt tydligt lägg gärna in någon beskrivning eller ledtråd som klargör. När användaren har interagerat med något på din sida är det viktigt att hen får feedback, t ex ett meddelande som bekräftar aktiviteten.

Användningstest

För att undersöka användbarheten på din sida är det enklaste och snabbaste sättet att genomföra några användningstest. För detta kan du egentligen ta hjälp av nästan vem som helst som inte tidigare sett sidan. Gärna en person som tillhör din målgrupp om det är möjligt men det är inte ett krav. Sätt sedan upp uppgifter som ska genomföras, exempelvis att beställa en produkt. Eller att läsa på bloggen. Syftet är att du ska kunna se när testpersonen gör uppgifterna. Du kan under tiden se vad som är svårt att förstå eller hitta och vad som fungerar bra. Efter testet kan du ställa några följdfrågor om något behöver förtydligas.

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmail

User Journey Map -stöd i digitala projekt

Nytta och syfte -underlätta slutanvändarens vardag

User Journey Map, användarresa, User/Customer Experience… Begreppen används vitt och brett. I många fall utan att man egentligen reflekterar över deras betydelse. Jag har tillämpat metoden User Journey Map och det är ett bra sätt att kartlägga och visualisera användarens upplevelser när hen interagerar med en produkt eller tjänst. Här ges en möjlighet att hitta brister eller problem som kan förbättras. Men även för att  hitta aktiviteter i ett arbetsflöde där användaren blir frustrerad eller upplever andra starka känslor. För att kunna effektivisera och förbättra befintliga produkter är detta ett bra sätt att hitta användarnas “pain points”, men även för att kunna se vad som fungerar bra. En User Journey eller användarresa beskriver användarscenarion där användaren interagerar med produkter/tjänster. Samtidigt beskriver man vad användaren känner, upplever och tänker. Syftet är att fokusera på slutanvändaren och skapa lösningar som hjälper hen.

Undersökning

När man önskar digitalisera en verksamhet eller utveckla en enstaka digital produkt/tjänst, automatisera någon arbetsuppgift eller förbättra befintliga produkter/tjänster bör man inleda med en undersökning av nuläget. Detta kan ske genom observation av målgruppen i sitt dagliga arbete, eller genom intervjuer.

Utifrån undersökningen av användarnas behov, arbetsflöde eller situation, är det bra att beskriva några olika användare. Det vill säga att skapa så kallade personas som grund för att ha något att relatera till under kommande projekt. Personas hjälper alla som deltar i projektet att hålla fokus på slutanvändarna. Det blir även lättare att gå tillbaka och läsa om ifall det uppstår oklarheter om hur man ska komma vidare med en produkt. Vad var slutanvändarens situation och behov nu igen? Det är ju inte alltid praktiskt möjligt att prata direkt med slutanvändaren vid varje situation som uppstår under ett utvecklingsprojekt.

Aktiviteter

Vid förbättringar av befintliga produkter tjänster:

  • Kartlägg målgruppens aktiviteter, behov, känslor, interaktioner med olika objekt eller produkter.
  • Dokumentera flöden av interaktioner/aktiviteter, notera upplevelser och känslor hos användarna, be dem om möjligt att berätta vad de tänker under tiden de interagerar
  • Utifrån flödet skapa en visuell bild med en tidslinje som stöd, respektive teknisk produkt, eventuell dokumentation, vid respektive interaktionspunkt, beskriv användarens känslor och upplevelser samt notera slutligen vad som kan förbättras.

Exempel på en enkel User Journey Map för caset att administrerar en ny kund i ett företag:

Om man istället önskar digitalisera aktiviteter som idag sker manuellt kan man göra samma typ av kartläggning. Observera målgruppens arbetsflöde, notera vilka aktiviteter som genomförs enligt när de genomförs i tiden. Notera även evetuella verktyg som används. Verktyg kan till exempel vara anteckningsblock och penna, kamera och så vidare. Identifiera känslor och upplevelser under flödet, var uppstår frustration?

Case

Ett case skulle kunna vara att ta emot paket i en postmottagning. Sedan att anteckna och fotografera eventuella skador, gå till kontoret och skriva in skadorna. Slutligen skapas en rapport som skickas till ansvarig för skadehantering. Här kan man säkert identifiera ett antal tillfällen/aktiviteter som skapar frustration, exempelvis att hålla koll på att rätt kollinr får rätt skada OCH foto. Sedan behöver man efter en hel dags antecknande ska skriva in anteckningarna i ett system samt lägga in alla bilder och koppla till rätt anteckningar.

Exempel på User Journey Map för detta case:

Sammanfattningsvis så hoppas jag att ni har fått ett hum om syfte och nytta med att använda metoden User Journey Mapping när ni inleder digitala projekt. Det skapar en bra visuell bild över nuläget och man kan relativt snabbt hitta förbättringspotential och hitta lösningar på sådant som skapar negativa upplevelser i flödet. Ofta är det lätt att ha en känsla för att något är ineffektivt eller fungerar dåligt. Om man visualiserar på detta sätt får man mer kött på benen och en tydligare bild av förbättringsbehoven. Det är inte ovanligt att man i en verksamhet vill beställa ett nytt administrationssystem och sätter igång med kravspec av önskade funktioner. Där kan man hamna riktigt tokigt om man inte har slutanvändarna och deras behov/situation i fokus.Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmail

Varför ska man involvera slutanvändarna vid digitalisering?

BIldkälla: Pixabay

Det låter för många säkert självklart att slutanvändarna behöver involveras för att en digital produkt (andra produkter också) ska fungera optimalt i den situation där den avser att användas.

Dock är det fortfarande inte självklart överallt.

Kanske har du erfarenhet av en webbplats som du inte förstår, eller att du försöker göra något, t ex en beställning utan att lyckas? Vad gör du då? De allra flest lämnar webbplatsen, bakåtknappen i webbläsaren är en av de mest använda funktionaliteterna i just en webbläsare. Detta känns ofta irriterande och frustrerande.

På en arbetsplats är det nästan ännu värre när de digitala verktygen inte fungerar som vi tror eller om de är svåra att använda. Där måste vi oftast använda applikationerna och system ändå, för att kunna utföra våra arbetsuppgifter. Idag är det dessutom många företag som tala om att digitalisera sin verksamhet.

Det finns några saker som är viktiga att tänka på vid digitalisering:

  • Fundera på nyttan, nyttan och nyttan!
  • Vad ska digitaliseringen bidra med till verksamheten?
  • Undersök de situationer och arbetsflöden som ska digitaliseras, hur gör användarna idag?
  • Vad kan förenklas?
  • Vad kan tas bort?

Genomför sedan digitaliseringen i små steg, förbättra delar av arbetsprocesser. Se till att involvera slutanvändarna och få dem att känna sig delaktiga. Brist på acceptans vid leverans av digitala produkter är den vanligaste orsaken till att leveransen ses som misslyckad. Om användarna inte ser nyttan eller inte förstår hur de ska använda ett system är risken stor att de inte alls använder systemet och använder något annat som de känner till. Risken är också att många lägger ner massor med tid på att försöka förstå HUR man ska göra.

Involvera slutanvändarna i digitaliseringen för att:

  • Minska utbildningstid och kostnad
  • Öka sannolikheten att produkten används
  • Få ut den nytta som förväntas av investeringen i systemen
  • Skapa bättre arbetsmiljö, undvika frustration och irritation pga strul med system

Om man arbetar för bra användbarhet, dvs att det blir enkelt för slutanvändarna att göra rätt, om man fokuserar på faktiska situationer och designar för dessa och att digitaliseringen skapar nytta, då finns det bra förutsättningar för nöjda slutanvändare, positiv användarupplevelse. Vilket även gynnar hela verksamheten.Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmail

Kartläggning och förenkling av arbetsflöde

Bildkälla: Pixabay

Problemet som fanns var en digital hantering av avtal som var lång och krånglig. Det fanns en hel uppsjö av mallar varav de alla var unika dokument. Eftersom flera personer var ansvariga för att skapa och skriva avtal fanns även en stor felkälla i att man ibland råkade ändra i en mall och spara dessa ändringar.

För att ta reda på vad som var problemet och hur man skulle kunna skapa nytta genom att bygga en digital applikation som stödjer användarna samlades användarna och gick tillsammans med UX och utvecklare igenom hela arbetsprocessen.

Processen såg i stora drag ut som följer:

  • Välj och spara ner samtliga avtalsdokument till egen dator.
  • Öppna respektive dokument
  • Skriv in de uppgifter som krävs och exportera sedan respektive dokument till pdf
  • Öppna den pdf som ska vara först i avtalet
  • Lägg till alla andra pdfer
  • Spara dokumentet och skicka för digital signering

Allt dokumenterades och noterades, så gjordes även med detaljer som handlade om frustration, väntan och oklarheter under arbetet. Dessa känslor och upplevelser kändes primära i designprocessen. Utifrån detta var det möjligt att skapa ett schema över arbetsflödet, användarresan och notera de upplevelser som uppstod vid varje “steg under resan”.

Teamet genererade idéer om hur situationen skulle kunna förbättras. Vi skissade på ett upplägg som byggde på ett arbetsflöde i en och samma applikation, liknande flöde som tidigare men där en del uppgifter skulle hämtas med automatik plus att samtlig information i slutänden skulle generera en pdf av hela avtalet. Jag gjorde en prototyp och lät användarna testa. De flesta ansåg att detta var precis som de tänkt. Något var oklart, bland annat hur man skulle nå tidigare avtal och hur man skulle kunna redigera till exempel priser. Parallellt med detta undersökte teamet de databaser som datan skulle hämtas från samt vilken data som skulle in var i applikationen.

Efter flera omarbetningar av prototypen fanns förutsättningar att börja utveckla grunden för applikationen.

Det nya digitala arbetsflödet skulle i stora drag se ut så här:

  • Gå in i applikationen (via O365-inlogg där användarna redan är inloggande)
  • Välj “skapa nytt avtal”
  • Följ flödet och fyll i de fält som är tvingande, övrig info hämtas automatiskt, klicka sedan vidare till nästa steg
  • Granska hela avtalet, gå ev tillbaka om något inte stämmer
  • Spara till pdf och skicka automatiskt för digital signering

 Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmail

Prototyper som verktyg för att designa digitala lösningar

Foto källa: Pixabay

Användarsituation och värde för verksamheten

Digitalisering är idag ett begrepp som används i många sammanhang. Och alla vill digitalisera. Jag känner att begreppet ofta är abstrakt och att beställaren själv ofta inte vet vad de vill eller varför de ska digitalisera delar av sin verksamhet. Som UX börjar jag med att undersöka HUR användarna arbetar idag och vad som tar mest tid. Jag frågar även beställaren varför de ville göra projektet. Jag vill hjälpa kunden att nyttan med att investera i ett utvecklingsprojekt.

Jag arbetade i ett specifikt fall inledningsvis med att skapa en User Journey map tillsammans med flera slutanvändare under en dag. Vi undersökte gemensamt, (jag, slutanvändarna och systemutvecklare) kundens arbetssätt, vilka system de använde för arbetsuppgifterna samt vilka tjänster de erbjuder sina kunder. Vi utgick från större arbetsuppgifter som “skapa en nya avtal” och bröt ner det i mindre aktiviteter. I undersökningen kunde vi identifiera både dubbeljobb och funktionalitet som verkade saknas för att underlätta för användarna. Vi noterade även känslor och upplevelser hos användarna under de olika aktiviteterna som utfördes. Nyttan skulle kunna vara att bara behöva mata in uppgifter på ett ställe och få en enklare administrativ hantering.

Eftersom vi inledningsvis utgick från de uttalade önskemålen från beställaren (inte slutanvändarna) kunde vi inledningsvis konstatera att projektet skulle bli väldigt komplext och jag kände mig osäker på om de skulle få ut en nytta som skulle väga upp den investering de avsåg att göra. Tillsammans med mitt team arbetade vi vidare utifrån användarresan vi kartlagt.

Jag skapade en struktur för all undersökningsdata, alla aktiviteter som skulle utföras i plattformen och en översiktlig sitekarta samt en prototyp, kombinerad av det som önskats muntligt och det som visats vid kartläggningen av användarsituationen.

Vid en diskussion med kund utifrån prototypen insåg kunden att de aldrig skulle kunna få lönsamhet på detta eftersom projektet  skulle bli väldigt komplext, och dyrt. Vi kom överens om att backa lite och fokusera på färre funktioner och aktiviteter som skulle kunna skapa nytta för slutanvändarna.

Min bild är att man ofta “viker sig” för beställares önskemål och krav och kör på för att man gärna vill ha jobbet, med resultatet att man får ett evighetsprojekt som inte blir hälften så bra som beställaren förväntar sig. Plus att man inte får igen pengarna man investerat för att nyttan uteblir. Om man arbetar direkt utifrån den verkliga situationen där slutanvändarna befinner sig och involverar dem i designprocessen så är det mycket enklare att tillföra nytta för verksamheten genom digitala lösningar som är anpassade till användningen.Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmail

Inlämning 4 Grafisk Design

I uppgiften ingick det att ta fram grafiskt material samt en presentation för ett fiktivt företag. Mitt företag är Yoga for life, en yogastudio som erbjuder yogaklasser, yogahelger samt förmedlar produkter med koppling till yoga som  t ex yogamattor.

Bilden nedan visar företagets logtyp som med både text och bild symboliserar yogan, färgerna är milda och harmoniserar med varandra. Yoga strävar efter harmoni och balans, detta vill jag att återspeglas i det grafiska materialet, både genom färgval och typografi.

yoga_life

Ett grafiskt element (lotusblomma) som jag har använt i de material jag tagit fram under denna uppgift, den används i materialet för att ge igenkänning men även som en viktig del av layouten:

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmail

Ett band inom genren brittpop…

Uppgift 2 i kursen Grafisk Design, introduktion var att ta fram logotyper, dels för en fiktiv artist och för ett skivbolag inom valfri genre. Vi skulle även designa ett skivomslag, en turnéaffisch och någon merchandise för turnén.

Min artist är ett band inom genren brittpop. Inom brittpop använder man, som namnet antyder mycket brittiska attribut och färger, bl a skyltar från Londons tunnelbana, bussar och så vidare. Jag har genomgående valt ett typsnitt i material och logtyper som ligger nära det på tunnelbaneskyltarna: Gill Sans.

Logotyp artist

 

 

Logotyp skivbolag

 

 

Framsida skivabaksida_skiva_Linda_Åkerlund

 

 

affisch_Linda_ÅkerlundMerchandise_Linda_Åkerlund

 

 

 Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmail

Grafisk design 1: självporträtt

porträtt

Uppgiften var att skapa ett självporträtt i Illustrator, samt tre visitkort där jag använde porträttet. Visitkorten skull ha olika stil, ett som passar i nutid, ett skulle vara inspirerat av 70-talets punkscen och slutligen ett i Futuristisk stil. Samtliga visitkort skulle innehålla namn och adress mm samt porträttet. Porträttet fick modifieras för att passa de olika stilarna.

Punkinspirerat visitkort

Visitkort nutid

Futuristiskt visitkortFacebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmail